söndag 19 april 2009

Osorterade funderingar

Påskhelgen tillbringades på Zanzibar med sol, bad och utmärkt fisk och skaldjur. Bilder från den lilla kortsemestern kommer inom kort, men detta inlägg blir ytterligare en liten fundering/reflektion kring den afrikanska kontinenten och hur det är att besöka den jämfört med att besöka andra världsdelar. Allt givetvis utifrån min egen utgångspunkt och mina intryck. 


Asien är en kontinent som kastar sig över en upplevelsemässigt. Det är åtminstone min erfarenhet av de länder i den världsdelen som jag rest i. Kulturen, människorna och maten som är så radikalt annorlunda slår emot en och intrycken haglar. Som många andra blir jag ögonblickligen förtrollad av denna upplevelse. Det är intensivt, omtumlande, ibland skrämmande men framför allt kittlande. Vad det än är, så är det inte något som med svenska eller västerländska mått mätt kan kallas alldagligt. 


Afrika, eller åtminstone mina upplevelser av denna kontinent, är inte lika ”direkt”. Afrika smyger sig på. Upplevelsen är inte lika intensiv, det är sällan samma folkmyller, inte heller samma intensiva och plötsliga kulturella krock. Men Afrika lockar oss ändå. För egen del tilltog nog lockelsen och fascinationen med kulturen, naturen och de människor man möter mer och mer efterhand som jag tillbringat tid här. Egentligen bör man nog akta sig för att skriva så generellt om en så rik och varierad kontinent. Givetvis går det inte att dra alla afrikanska länder över en kam, men min upplevelse av de länder jag varit i förenas ändå av en känsla (eller snarare en grupp känslor). Det är en känsla som är svår att klä i ord, men den rödaktiga jorden och känslan av att sitta och titta upp på stjärnhimlen i den varma afrikanska natten när det mesta runt omkring en är mörkt och tyst är väldigt speciell. Jag är inte säker, men kanske är det den där känslan av att hitta tillbaka till det okonstlade och enkla som är speciellt. Hur som helst kryper den känslan under skinnet på mig. 


Möjligen är det inte ett dugg intressant för dig kära läsare att ta del av dessa funderingar, men det är ju trots allt min blogg där jag skriver om det som faller mig in. Och om inte ovanstående föll dig på läppen så kanske nästa inlägg är intressantare. Då blir det i alla fall lite bilder. A bien tot.

Inga kommentarer: