Etapp ett

Jaha, nu var etapp ett avklarad, om nu avklarad är rätt ord. Det ger åtminstone mig associationer till något av en prövning som man ska gå igenom. Nu är det ju faktiskt inte så jag ser på min första tid i Rwanda, utan snarare som en upplevelse som jag fått förmånen att ha. Hur som helst kan man nog definiera de första månaderna som etapp ett eftersom jag nu är hemma på svensk mark igen för jul- och nyårsfirande.

Jag har funderat lite på hur jag skulle vilja karakterisera den första tiden, och finns det ett ord som jag tycker passar bra så är det kontraster. Den mest uppenbara i närtid är givetvis skillnaden mellan att komma till ett gråvintrigt Stockholm från ett varmt och soligt Kigali. Men kontrasterna gäller också livet i Kigali: kontrasten mellan det liv jag lever och det som merparten av rwandierna lever, kontrasten mellan mitt kontorsrum och skjulet som en familj bor i på baksidan av vårt kontorshus, kontrasten mellan Kigali och landsbygden, kontrasten mellan Kigali och andra afrikanska huvudstäder jag varit i, kontrasten mellan det relativt lugna och fridfulla vardagslivet och det väldigt dynamiska yrkeslivet, kontrasten mellan ordningen i Rwanda och kaoset i Kongo osv. Kanske blir kontrasterna mindre påtagliga när jag vant mig än mer vid livet i Rwanda, men tills vidare får alltså det ordet karakterisera min sammanfattning av etapp ett.

God jul!