Nilen i näsan

När man bor långt bort från familj och vänner är det en riktig höjdpunkt när man får besök hemifrån. Att det medför att man blir sämre på att uppdatera sin blogg är en relativt liten negativ konsekvens. Hur som helst, först var Mamma återigen här på besök, och vi passade den här gången på att se några delar av landet som vi inte hann med förra gången. Jag tror Rwanda som land blir mer och mer fascinerande desto mer man besöker det, och då kanske främst frågorna kring försoning efter folkmordet (går det, hur gör man det och hur lång tid tar det). Åtminstone känner jag så, och jag fick också det intrycket från kära mor.

Strax efter att hon åkt hem kom Mattias och Sara ner på besök, och tillsammans med dem passade vi på att göra en liten utflykt till Uganda och Jinja där Victoriasjön flyter ut i Nilen. Där kan man göra skojiga saker som att forsränna och paddla forskajak på Nilens allra första kilometrar. Det bör man göra! Vi hade superkul och även om man efter en heldag känner sig rätt övertygad om att ha halva Vicoriasjön i bihålorna vill jag definitivt åka tillbaka. Bilder på de måttliga framgångsrika försöken att i en liten rank forskajak bemästra forsarna kommer...