Skolavslutning

Förra fredagen avslutade jag arbetsveckan med att för första gången besöka en skola här i Rwanda. Skolan låg i byn Murama i sydöstra delarna av landet och är s.k. child friendly school finansierad till stor del av Unicef. Det biståndspengarna bland annat bidragit till är att finansiera separata toaletter för flickor och pojkar eftersom man märkt att separata toaletter bidrar till att hålla flickor som kommer in i puberteten kvar i skolan. Ett sådant här besök bidrar också till att tydliggöra hur långt Rwanda har kvar när det gäller att erbjuda bra utbildning till hela befolkningen. Flera av byggnaderna var förvisso nya och av bra standard, men fortfarande saknas nästan all utrustning utöver bänkar och en svart tavla. Som tur var hade de i alla fall en volleybollplan och en volleyboll.

Skolan hade totalt en personal på 30 personer varav 22 var lärare. När man betänker att skolan hade över 1100 elever inser man hur många elever varje lärare förväntas undervisa. Till det ska läggas stor brist på skolböcker m.m. Men ändå, totalt i landet ökar andelen barn i skolan hela tiden, kvalitén förefaller inte försämras avsevärt och andelen barn som går ut grundskolan ökar. Men andra ord går det ändå framåt, om än från en låg nivå. Dessvärre har regeringen också fått för sig att man ska införa engelska som undervisningsspråk i skolan redan från tidig ålder. Givet nivån på engelskkunskaperna hos lärarna bidrar det knappast till att höja kvalitén, snarast är risken överhängande att det blir tvärtom. Hur som helst var det som sagt ett intressant besök, och dessutom är det alltid trevligt att få sig lite dansuppvisning till livs.