Perspektiv

Förra helgen åkte vi till Kibuye vid Kivu-sjöns strand. Det är en oerhört fridfull liten stad där de små hotellen ligger inbäddade i små vikar omgivna av lummiga branta sluttningar. Väldigt idylliskt är det allt som oftast, och även denna gång trots att vi var ett gäng på drygt tio personer som gjort gemensam sak och åkt dit. lite smolk i glädjebägaren blev det dock. På lördagen åkte vi ut med båt till en liten ö som heter Amahoro. Större delen av dagen tillbringades på ön med att läsa böcker, slappa i solen och vänta på maten från den lilla serveringen. När vi vid dagens slut skulle betala notan för hela sällskapet visade det sig att kycklingen var betydligt dyrare än de som beställt den trodde. Det i sin tur ledde till en ganska upphetsad och hätsk diskussion mellan en amerikansk bekant och personalen på serveringen. Det hela slutade med att personen i fråga vägrade betala hela summan på notan även om han i slutändan betalade mer än det pris som han hävdar de uppgivit från början.

Jag förstår poängen om att har de uppgett ett pris så är gäller det, men hela händelsen tycker jag ändå var obekväm. Diskussionen handlade inte om några jättesummor (drygt 100 kr), och problemet som jag ser det är att även om diskussionen inte inbegrep mig eller många av de andra som vi var där tillsammans med färgar givetvis intrycket från hans beteende av sig på oss (han agerade också utan att fråga oss om synpunkter eller råd). I ett land där vi både representerar, och i jämförelse också är, de som har allt är det inte ett intryck som jag vill ska förstärkas med att bråka om små summor. Hur som helst var det en lärorik, om än inte alldeles angenäm, upplevelse som för min del handlar mycket om vilket perspektiv man har på sig själv och sin roll.