Därför

Jag tror jag kan sammanfatta mina egna skäl och svar på fråga varför i tre korta meningar. Det är viktigt – väldigt viktigt till och med. Jag inbillar mig att jag kan bidra. Det är spännande.

Om vi börjar nedifrån i prioritetsordning. En aspekt av att åka iväg till ett av världens fattigaste länder mitt i hjärtat av Afrika är att det på ett rent personligt plan är spännande. Den rent egoistiska aspekten av det hela, dvs. vad jag personligen får ut av det, är helt klart en bidragande orsak (vilken är helt i sin ordning tycker jag så länge den inte blir den allt överskuggande orsaken).

Det andra skälet är att jag faktiskt inbillar mig att jag har något att bidra med, och att jag kan göra en, om än liten, skillnad. Detta hänger givetvis samman med det kanske viktigaste skälet – nämligen att det är något viktigt jag ska hålla på med. Den skillnad jag som skrivbordnisse gör är helt klart mindre påtaglig än en läkare eller sjuksköterska som arbetar i ett flyktingläger gör. Och möjligen är det så att jag är lite för bekväm och ovillig att göra de uppoffringar som krävs för att kunna göra skillnad på det sättet. Kanske försöker jag gömma min egen otillräcklighet bakom en ridå av självbedrägeri, men det kanske också är så att alla funktioner behövs och kan bidra på sitt sätt, och att jag givet min kunskap gör störst nytta där jag är. Vi får se om jag får anledning att återkomma till detta…

Slutligen då det viktigaste skälet, nämligen att frågan i sig är väldigt viktig. Nu blir det nog lite pretto, men eftersom jag ändå mest skriver för mig själv så spelar det inte så stor roll. Och det kanske ska få vara lite pretto eftersom det bottnar i mina värderingar och det som engagerar mig. Utöver den globala uppvärmningen ser jag faktiskt få andra globala utmaningar som är lika angelägna som att minska och utrota världsfattigdomen. Visst har vi många svåra frågor och problem att ta itu med i Sverige, men i jämförelse bleknar faktiskt de problemen. Jag känner helt enkelt att det är jäkligt viktigt, och att jag måste göra det jag kan, dra mitt strå till stacken, för att stötta en positiv utveckling. Ganska enkelt (och en gnutta högtravande).